Att bygga sin analys av klass på normer och diskriminering är inte att ha en klassanalys

Jag hamnade nyligen i en diskussion om vad som är en bra klassanalys vilket fick mig att tänka på hur diskussionen om klass har förändrats den senare tiden.

Den så kallade ”intersektionella rörelsen” har länge diskuterat frågor kring feminism och antirasism utifrån sådant som normer, kultur, identitet, diskriminering med mera. Det är antagligen på grund av sådana frågor syns och märks tydligt i vardagen medan frågor som påverkar ojämlikhet mellan olika grupper blir svårare för många att greppa och koppla till rasism och sexism. För hur lätt är det för folk att se kopplingen mellan låga löner inom vård och omsorg med kvinnors status i samhället när liberalismen lärt oss att vem som helst kan bli vad som helst bara de anstränger sig lite? Eller hur enkelt är det att koppla bostadsbrist, segregation och en arbetsmarknad med hård konkurens till att människor med visst utseende och bakgrund pekas ut som problem?

Då blir det enkelt att förklara allt med några vagt definierade normer som ligger som en dimma över oss och helt av egen kraft styr strukturen.

När det kommer till klassfrågor kan jag dock tycka att det borde vara betydligt enklare för alla och envar att se hur det är klasstillhörigheten i sig och vad den bygger på i hänseende till lön, arbete och plats i produktionen som påverkar livsvillkoren. Att se hur själva klassamhället som sådant är en konstruktion som ligger bakom de problem som uppstår för personer på klassamhällets botten. Tyvärr är så inte alltid fallet.

För många av de som har sin politiska skolning inom den intersektionella rörelsen så tycks det finnas en benägenhet att analysera ojämlikhet av olika sorter efter en likadan mall. Genom att först lära sig analysera en specifik fråga, ofta feminismen, så lär man sig att analysera andra genom att helt sonika byta ut frågan mot en annan och analysera den på samma sätt. Detta blir särskilt tydligt när det gäller frågor som man inte är speciellt insatta i men känner sig manad att ”inkludera” i den intersektionella analysen.

Därmed analyseras alla frågor, även klass, automatiskt utifrån att orättvisorna härstammar från en norm som bygger på den förmodade priviligerade gruppen vilket resulterar i att den underpriviligerade gruppen utsätts för diskriminering och steriotypisering utifrån sin tillhörighet. Klass blir på så vis en fråga om ”diskriminering mot arbetarklassen”, klassisism (aka klassförakt) och ”medelklassnormen”. Att se klass utifrån materiella förutsättningar anses mossigt och gammalt. Att diskutera normer och identitet ses som nytt fräscht och (post)modernt.

Låt mig utveckla. Givetvis finns det klassnormer, diskriminering utifrån klasstillhörighet och klassförakt. Men detta är ett resultat av och inte en orsak till klassorättvisor. Att kämpa emot klassnormer, klassförakt och diskriminering utifrån klasstillhörighet med någon slags föreställning om att målet är att alla klasser (och klassuttryck) ska accepteras och leva sida vid sida kommer inte att lyckas. Dessutom är frågan om det verkligen är så mycket bättre med ett klassamhälle bara för att arbetarklassen ”accepteras” och normerna löses upp. Om vi diskuterar klass som en diskrimineringsfråga hamnar vi även i den liberala iden om att jämställdhet är ett samhälle där klassklyftor finns men ”alla ska kunna göra en klassresa”. Något som all empiri visar på inte fungerar. Ju större klassklyftorna är ju mindre rörlighet finns det och ju svårare är det för de med ”fel” bakgrund att välja en annan bana än sina föräldrar.

Att bygga sin syn på klassorättvisor utifrån normer och diskriminering är inte att ha en klassanalys. Då kan man faktiskt hellre låta bli att uttala sig i frågan, erkänna att det inte är en fråga man kan något om och lämna den till de som har bättre koll på saken.

Annonser

4 thoughts on “Att bygga sin analys av klass på normer och diskriminering är inte att ha en klassanalys

  1. karlboll skriver:

    Har jag förstått dig rätt att du menar att riktig klassanalys utgår ifrån ett underifrån perspektiv men normkritik utgår ifrån medelklassens behov? Har lite svårt att följa ditt resonemang.
    Jag tror att du missuppfattat intersektionellt perspektiv som enbart handlande om normer och diskriminering. Det är sant för intersektionellt anti diskriminering men som perspektiv innehåller det också klassanalys, då inte enbart som en förlängning av normkritik.

    • ettoskrivetblad skriver:

      Nej du har inte förstått mig rätt. Det handlar om att en riktig klassanalys måste utgå ifrån en materialistisk syn på klass, vad klass är och hur man arbetar mot klassorättvisor. Läs texten en gång till för jag tycker ändå att jag var relativt tydlig.

      Intersektionalitet handlar om hur förtryck samverkar, och då vad det resulterar i när förtrycken möts. Den säger dock inget om vad förtrycken beror på eller hur man arbetar emot dem. Sen handlar det inte bara om intersektionalitet som sådant utan om hur den intersektionella rörelsen fokuserar väldigt mycket på just normer, diskriminering och bemötande. För att förstå klass så måste man se till vad klass verkligen är och att det är klassklyftorna i sig som skapar problemen (till skillnad ifrån tex kön och feminism där syftet inte är att avskaffa könen helt utan att de ska värderas lika).

      Kolla upp mina blogginlägg där jag behandlar skillnaden mellan materialism och idealism så kanske det blir klarare.

      • Johan Berggren skriver:

        ”Intersektionalitet handlar om hur förtryck samverkar, och då vad det resulterar i när förtrycken möts. Den säger dock inget om vad förtrycken beror på eller hur man arbetar emot dem.”

        Bra sagt! Ett citat som borde spridas i alla mörka vrår av vänstern.

  2. Tjejsaren skriver:

    Jag tänker att diskriminering får verkliga och kännbara materiella konsekvenser för den som diskrimineras? Tex i arbetslivet, då är det väl viktigt att prata om och analysera diskriminering? Eller missförstår jag?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: