Vilken relevans har klass inom feminismen?

Som jag skrivit om tidigare så anser jag att dagens feminism i mångt och mycket är en medelklassrörelse. Även inom den så kallade intersektionella feminismen så är just klass en blind fläck. Vi är dock några stycken vänsterfeminister aktiva i den internfeministiska diskussionen som ivrigt påpekar att klassperspektivet är viktigt att vara medveten om vilket har lett till ett visst intresse och nyfikenhet även bland vissa klassomedvetna feminister. Vad innebär egentligen klassperspektivet inom feminismen, och vad har det egentligen för relevans? Det här inlägget syftar till att medvetandegöra de feminister som är osäkra på vad klassperspektiv inom feminismen kan innebära men nyfikna på att lära sig mer.

Först av allt kan vi ta upp vad som brukar kallas för ”identitetspolitik”. Könsnormer. Pratar vi om könsnormer så bör vi vara medvetna om att dessa inte är samma för alla och kan variera mellan olika grupper i samhället, inte minst inom olika klasser. Mansnormen ser inte helt likadan ut inom arbetarklass, medelklass och överklass och en av det tydligaste exempel på detta är att män från de övre klasserna har större svängrum för att bryta emot manlighetsnormer avseende utseende, intressen och agerande. Män från övre klasser har nämligen andra metoder för att erhålla status så som ekonomiskt eller kunskap/utbildning. Samma sak gäller för kvinnorollen då denna ser annorlunda ut beroende på socioekonomisk klass. Men där är det inte lika tydligt i fråga om vem som har mest svängrum att bryta mot koder och normer. I visst hänseende kan arbetarklasskvinnor anses ha större utrymme för att bryta mot vad som anses kvinnligt agerande. Det finns mer ingående och välformulerade beskrivningar av hur klass och kön interagerar när det kommer till normer. Exempelvis Fanny Ambjörnssons böcker ”I en klass för sig” och ”Rosa, den farliga färgen”. Vad som är viktigt att vara medveten om är dock att när som du pratar om könsnormer så kan det vara så att du utgår ifrån den grupp du själv tillhör och att de normer som du utgår ifrån inte gäller inom alla klasser.

När vi lämnar normfrågorna bakom oss så uppstår även fler relevanta sätt att se på klass, kön och jämställdhet. Exempelvis när det kommer till realpolitiska förslag för att uppnå jämställdhet så kommer dessa att påverka olika grupper i samhället på olika sätt. Politiska förslag och reformer med syfte att öka jämställdheten är helt enkelt inte klassobundna. Rut-avdrag kanske hjälper den övre medelklassens kvinnor att dela mer lika på hemarbetet men det gynnar knappast kvinnan som jobbar som undersköterska, ändå är hon med och betalar för det. Att öka andelen kvinnor i styrelser kommer främst att gynna de kvinnor som över huvud taget har möjlighet att hamna i en styrelse. När det kommer till delad föräldraförsäkring och diskussionen kring hur heterosexuella par visst har råd att dela så utgår folk ofta ifrån att kvinnan har ett fast jobb och tjänar relativt bra. Hur det fungerar för kvinnor som exempelvis är timanställda inom vården och hur dessa ska få en bättre ekonomisk möjlighet att dela på föräldraledighet så diskuteras det sällan på samma sätt. Istället fokuseras det ofta på skuldbeläggning av individuella ”val” eller att lagstadga ledigheten lika för bägge föräldrar.

Ett annat exempel är det stora fokuset och intresset för könsroller och normer som finns inom den moderna feminismen både när det kommer till barnuppfostran men också hur en som vuxen/ungdom bryter mot normer i vardagen. Att se normfrågan som den viktigaste och intressantaste frågan är också ett tecken på medelklassfieringen inom feminismen. Det visar på att du kanske inte upplever problem som låg lön och slitsamt arbete eller har större risk för skador, stress och sjukskrivning. Något som påverkar kvinnor i de lägre klasserna mest då de är mer utsatta för detta än såväl män (oavsett klass) som kvinnor inom högre klasser. Den ekonomiska skillnaden mellan män och kvinnor är mindre påtaglig inom medelklassen vilket resulterar i att fokus på just ekonomi ofta tonas ner inom medelklassfeminismen. När det väl diskuteras handlar det främst om ”lika lön för lika arbete” eller hur kvinnor ska kunna ta plats inom mansdominerade och högavlönade områden, men mindre om att öka lönen inom kvinnodominerade låglöneyrken.

Det kan även vara en viktig infallsvinkel när jämställdhet inom relationer diskuteras, för en vit medelklasskvinna som lever ihop med en vit medelklassman så blir könsaspekten den enda aspekt som ses som maktförskjutande. Men om vi tänker oss att den ena eller andra i relationen är av en lägre klass, blir rasifierad eller tillhör en annan underprivilegierad grupp så ser maktrelationen förmodligen annorlunda ut och att då bara fokusera på könsaspekten kan bli väldigt missvisande.

Det finns såklart mycket mer intressanta aspekter av hur klass och kön samverkar, men som första steg i att fundera över klassperspektivet när det kommer till feminism så tror jag att det här kan vara en bra början.

Annonser

2 thoughts on “Vilken relevans har klass inom feminismen?

  1. Ett påpekande och en fråga:

    Påpekande: Vad gäller arbetslivsskador löper inte arbetarkvinnor större risk än arbetarmän. Kvinnor dominerar sjukskrivningarna, men inte arbetsskadorna. Och generellt gäller dessutom att ju värre arbetsskadan är, desto större är mäns överrepresentation. Allra störst skillnad är det vid dödsolyckor, då det kanske dör 40 – 50 människor i arbetet om året i Sverige, varav i princip samtliga med något eller några få undantag är män.

    Statistik om arbetsplatsolyckor och sjukskrivningar: http://www.av.se/dokument/statistik/officiell_stat/STAT2014_01.pdf

    Fråga: Är du motståndare till individualiserad föräldraförsäkring? Om ja, varför samt vad skulle du vilja göra istället för att få ett mer jämnt uttag av föräldraledigheten?

    • ettoskrivetblad skriver:

      Det är visserligen sant med arbetsolyckor. Men andra typer av arbetsskador förekommer på kvinnodominerade arbetsplatser, så som utbrändhet etc.
      Arbetarkvinnor har generellt sätt en sämre hälsa, har oftare svår värk, känner oftare ångest och är mer trötta i kroppen.
      Jag skulle säga att skador som uppkommer under en längre period också är arbetsskador om de är arbetsplatsrelaterade. Tyvärr så räknas detta mer sällan som just arbetsskador och blir oftare sedda som fantasifoster eller individuella problem.
      Här finns statistiken jag utgår ifrån: http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_fakta_1366027478784_jamstalldhetsbarometern_2014_pdf/$File/Jamstalldhetsbarometern_2014.pdf
      Generellt visar statistiken på att arbetsvillkoren är sämre för arbetarkvinnor, därefter kommer arbetarmän, sedan medelklasskvinnor och sist medelklassmän (självklart har överklassen förmodligen ännu bättre villkor än alla dessa grupper, men detta fanns ej med i statistiken).

      Jag är ganska ambivalent ang individualiserad föräldraförsäkring, tycker självklart att människor ska dela så lika som möjligt, men samtidigt finns det situationer där den ena föräldern inte tar sitt ansvar varav den andra (ofta kvinnor från lägre klasser) kommer stå där med en halv föräldraförsäkring utan att någon tar ansvar för resten. Och det är ju knappast önskvärt.

      Men andra metoder är ju att stärka kvinnors situation på arbetsmarknaden. Ja, det tror jag nog är det viktigaste.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: