Veckans tema: Vem får prata om vad?

Jag och Amra ska än en gång samköra våra bloggar och skriva om ett gemensamt tema. Veckans tema är ”Vem får prata om vad?”.

Två begrepp som förekommer frekvent inom den internetpolitiska debatten när det kommer till vem som får prata om vad (och hur) är ”tolkningsföreträde” och ”god ton”. Tolkningsföreträde innebär i det här sammanhanget att en viss grupp eller person har företräde att tolka en viss fråga exempelvis kvinnor i feministiska frågor, transpersoner i transfrågor och personer som blir rasifierade när det kommer till rasism. Det finns såklart viktiga poänger med tolkningsföreträde när det kommer till upplevelser av förtryck, men all politik handlar inte om upplevelser. Amra kommer att gå in lite djupare på vad tolkningsföreträde är och hur det används i sin post. Vad det rent konkret har lett till är ett debattklimat där i princip ingen som inte har tolkningsföreträde i en fråga anses få lov att uttala sig över huvud taget, där personer utan tolkningsföreträde måste acceptera vad någon med tolkningsföreträde säger som sanning enbart baserat på att hen har erfarenheten av att tillhöra sagda utsatta grupp. Då såklart alla som tillhör en viss grupp har olika åsikter om frågor som rör gruppen kan det leda till oerhört märkliga konsekvenser. Ska en feministisk man behöva ta hänsyn till vad Inger Carlqvist (som bland annat ligger bakom den rasistiska sidan Dispatch International) har för åsikter om feminism enbart på grund av att hon är kvinna? Eller ska han alltid ta samma ståndpunkt som de kvinnorna som har de mest radikala feministiska åsikterna (vilka nu det är, det går ju att diskutera)? Det skapar också ett kunskapsförakt när erfarenheter alltid, oavsett fråga, trumfar kunskap.

Men det jag hade tänkt fokusera på här är begreppet ”god ton” som ofta används i samband med begreppet tolkningsföreträde. God ton är ett begrepp som i det här sammanhanget började användas i Sverige runt 2013 och är en försvenskning av begreppet tone argument. Till en början minns jag att begreppet ofta användes när det kom till så kallade ”Concern trolls”, det vill säga personer som går in i en diskussion med syftet att vara provocerande för att därefter (när någon markerade) klaga på att de inte bemöttes med ”god ton” med argumentet att de och andra motståndare då skulle lyssna bättre.

happy_boat_009

Det kunde handla om antifeministiska snubbar som dök upp i feministiska grupper bara för att ifrågasätta, ”berätta hur det ligger till” eller vilja argumentera kring de mest grundläggande feministiska frågorna för att sen bli upprörda när de inte blev bemötta med den vänligaste tonen.

Men när det kommer till ”God Ton” så verkar det som att begreppet nu blivit vidare. Att inte behöva använda god ton mot personer som uttalar sig nedlåtande eller bara verkar vilja provocera har nu utvecklats till att du aldrig någonsin behöver använda dig av god ton mot någon ifall du tillhör en underprivilegierad grupp och den du pratar med inte gör det. Ifall ni till exempel diskuterar en fråga, där du anser dig har tolkningsföreträde men inte den du pratar med har det, så anses det alltså helt legitimt att skrika, skriva i versaler, kalla den andra för ett förtryckande kräk med mera. Det anses också helt rätt att vägra svara på några som helst frågor om varför en viss sak är fel trots att du sekunden innan påstod dig ha tolkningsföreträde och därmed anser att alla måste förhålla sig till dina åsikter i frågan. Säg att en tjej på 15 år, som precis upptäckt feminismen och är i den åldern då hon behöver den som mest, av okunskap råkar uttrycka sig på ett sätt som inte anses vara korrekt och därefter möter spott och spe från personer som gjort det till sin grej att aldrig ”använda god ton”. Hon kommer vända sig om och förmodligen aldrig våga komma tillbaka.

bvt_lexikon

Ett stort problem med hur många vägrar använda sig av så kallad ”god ton” är hur det resulterar i att gruppen sluter sig inåt. Det finns en obehaglig tendens att skapa slutna kompisklubbar som påstår sig vara öppna men skållar alla som saknar rätt uppsättning sociala koder och kulturellt kapital. Vi som pratar om förtryck och politik förväntas vara extremt pålästa och insatta i varje fråga, konstant använda rätt ord och begrepp (vilket kan variera från månad till månad) för att inte få en hatmobb emot oss. Inte nog med att det kan vara svårt även för oss inom rörelsen att alltid hänga med, personer som nyfiket närmar sig utifrån har inte en chans att ta sig in utan att bli påhoppade av ilskna personer som vägrar ”god ton”. Det finns även en klassaspekt i detta. För i den feministiska/antirasistiska/queer-kampen så är den absoluta majoriteten av medelklassbakgrund. Att ha en medelklassbakgrund innebär ofta att du har lättare att ta till dig nya begrepp. Begrepp som många gånger kommer ifrån en akademisk tradition. Att vid varje ifrågasättande, oavsett intentioner, bete sig allmänt odrägligt och nedsättande innebär inte bara att vi hindrar andra att komma in i kampen, det innebär också att vi börjar se ner på personer som inte kan lika mycket som vi själva, exempelvis på grund av klasstillhörighet.

Jag känner ofta att ”tone argument” blivit en ursäkt för vissa personer att få bete sig hur vidrigt som helst mot andra och komma undan med det. Ingen vill ju vara den där personen som ”kräver god ton”, och därför kan ingen heller säga ifrån.

Annonser

One thought on “Veckans tema: Vem får prata om vad?

  1. Elisabeth Öhman skriver:

    Mycket bra skrivet. Har många gånger tänkt just på nya som kommer med sina funderingar och blir attackerade av en hop insatta personer. Det är en obehaglig upplevelse, även om man varit med länge, att mötas av en mobb för att man tex inte är insatt i senaste begreppen inom just den gruppen. Eller ännu konstigare – att bli helt nergjord för att man i en fråga där man faktiskt har tolkningsföreträde och egna erfarenheter inte håller med de ledande i diskussionen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: