Veckans tema: Vem är Queerfeminismen till för?

Jag och Amra har bestämt oss för att skriva om queerfeminism.

Det är såklart vanskligt att skriva och kritisera en hel feministisk inriktning på så vis att det såklart finns olika människor inom denna som definierar sin feminism på olika sätt. Men jag tänkte behandla den vanligaste beskrivningen av queerfeminism som grundar sig i en ide om heteronormen som den grundläggande orsaken till könsförtryck och kanske framförallt diskussionen om normer i största allmänhet.

Jag skrev för ett tag sedan på twitter, halvt på skämt och halvt på allvar:”När jag hör ordet ‘normer’ så osäkrar jag min revolver”.
Det handlar inte om att jag ogillar begreppet ”normer” per se. Det belyser vissa viktiga delar av samhället och hur det fungerar. Jag tycker helt klart att normerna gällande kön måste få luckras upp, att människor ska få lov att uttrycka sig på de sätt de vill oavsett vilket kön de har eller upplevs som av omgivningen. Men vad jag är trött på är framförallt hur just ”normer” används som en förklaring när det kommer till olika förtryck och kanske framförallt könsförtryck samt hur lösningen anses vara att bryta mot dessa normer för att på så vis skapa jämställdhet.

Som även Amra skriver så blir normer något som ersatt diskussionen om maktstrukturer. Många menar att det är utlevande av ”mansnormen” som förtrycker kvinnor samt andra ickemän och queera personer. Min mening är att de förtryckande delarna av mansnormen främst är ett uttryck för den makt som män oftare besitter i samhället i form av ekonomisk makt, sittande på höga positioner samt ägandemakt (tex ägandet av produktionsmedel för att vara marxistisk).

Psykologiska undersökningar har visat att om du ställer två personer mot varandra och ger den ena personen ett visst övertag, även om detta övertag är väldigt litet, så kommer denna personen att snabbt börja använda sig av sagda övertag mot den andra personen. Detta gäller personer av alla kön och inte specifikt för just män. Min tolkning av detta är att det kanske inte främst är mansrollen som gör att män beter sig sexistiskt och nedvärderande mot personer som är eller uppfattas vara kvinnor utan det är den maktposition som män har gentemot kvinnor. På samma sätt kan vi även se på andra strukturer i samhället. Personer från överklassen och medelklassen använder sin maktposition mot personer av lägre klasser, eftersom de kan och vinner på det. Vita personer är rasister för att de på så sätt kan använda sig av de maktstrukturer som redan finns och höja sin egen status.

Att bryta mot normer kan såklart vara bra och befriande, men för att krossa maktstrukturer är det inte i sig speciellt effektivt. När hipstermän började baka surdeg och lägga in sylt så bröt det mot normer, men ökade det statusen för kvinnor? Vad som hände var snarare att statusen för sagda handlingar ökade, främst när män utförde dem. När det blev vanligt att män började titta på ”My little pony” så blev det snabbt en killklubb där kvinnor inte ansågs vara lika välkomna. Att titta på MLP började definieras som ”manligt” för att männen skulle få lov att titta utan att känna att det skulle anses töntigt på grund av att det skulle vara en ”tjejgrej”. Sexismen tar inte semester för att människor bryter normer.

My-Little-Pony-Friendship-is-Magic-my-little-pony-friendship-is-magic-32310685-1600-1000

En sexistisk man blir inte mindre sexistisk för att han klär sig i rosa. På av samma anledning blir jag ofta trött på idèn om att det viktigaste en kan göra för jämställdheten är att uppfostra barn könsneutralt. Visst det kan säkert vara befriande för barnet att ges alla möjligheter, men som jämställdhetsmetod är det oerhört ineffektivt. Inte nog med att det är individualistiskt (och det går inte att använda sig av individuella metoder för att få bukt med strukturella problem) det är dessutom något som inte hjälper de kvinnor som är vuxna idag, som tjänar en lägre lön inom kvinnodominerade arbeten eller på andra sätt utsätts för sexism.

Men, kanske någon påpekar, när kvinnor började bryta kvinnonormen och ge sig ut i arbetslivet och ta plats, klä sig på ett annat sätt och agera på ett sätt som på den tiden inte upplevdes som ”kvinnligt” så ökade också kvinnors makt och samhället blev mer jämställt.
Då måste vi dock betänka att något mer hände än att kvinnor bara bröt normer. För när kvinnor kom ut på arbetsmarknaden så erhöll de en ekonomisk makt de tidigare inte haft. De började tjäna egna pengar vilket innebar att de inte längre var lika ekonomiskt beroende av män. De kunde nu i större utsträckning lämna män som betedde sig illa och de var inte lika viktigt att ”bli gift” för försörjning vilket ökade kvinnors frihet och därmed också deras självförtroende och möjligheter i samhället.

Vad jag därmed tror behövs är mer strukturella förändringar för att minimera den maktposition som män besitter.

Annonser

2 thoughts on “Veckans tema: Vem är Queerfeminismen till för?

  1. Erika skriver:

    Hej, jag snubblade in på din blogg för någon dag sedan och sträckläste den, (vilket tog några timmar). Jag håller med om så väldigt mycket som du skriver. Jag är ganska usel på att kommentera, vet liksom inte vad jag ska skriva. Den senaste tidens politiska händelser har gjort mig så ledsen att jag nu tänker att jag ska försöka kommunicera mer med andra som har liknande åsikter som jag och inte bara sitta hemma och läsa bloggar… Så, jag gör ett försök.

    Hade en tanke om normbrytandets betydelse för strukturella förändringar men jag kunde inte komma på någon bra belägg för det. Tänkte typ att om folk uppfostrar sina barn könsneutralt så blir de mer medvetna om förtrycket och mer benägna att till exempel rösta på ett parti som erbjuder någon lösning på det. Men nu när jag funderar lite mer så vet jag inte om det blir så alls. Kanske snarare ökar på myten att varje individ kan ta sig dit hen vill om hen bara vill det tillräckligt, och att det är de förtrycktas fel att de blir förtryckta. Typ som idag när varje högt uppsatt kvinna är ett ”bevis” på att förtryck mot kvinnor inte existerar. Alla vägar verkar leda till liberalismen, ibland tror jag att vi är helt jävla hjärntvättade… 😦

    • ettoskrivetblad skriver:

      Kul att du gillar den! Problemet med normbrytande som politisk metod är nog dels att det blir så individfokuserat och dels att det inte gör något för oss som är vuxna idag.

      Sen att jag tror att det är samhällsstrukturer som skapar normer snarare än tvärt om gör ju att jag skulle vilja fokusera främst på att förändra strukturerna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: