Kiros, identitetspolitik och höger-vänster.

Jag skrev igår ett inlägg om identitetspolitik  som blev rätt så delat. Det som hänt idag är att Judith Kiros skrivit ett debattinlägg som publicerats i DN på samma tema och som jag förstår blivit mycket hyllat. Det är i samband med detta som jag fick inspiration att fortsätta skriva på ämnet. Jag författade en debattartikel, men eftersom jag är totalt okänd och därför inte vet om den kommer bli publicerad så lägger jag upp den här istället.

Jag har den senaste tiden följt debatten om identitetspolitik som förts i såväl sociala som konventionella medier och som började med Åsa Linderborgs krönika ”Det ska fan vara politiskt korrekt” vilken fått mycket kritik från olika håll, senast Jutith Kiros ”Identitetspolitik och vänster-politik är inga motpoler”. Precis som det brukar vara när diskussioner mellan personer som har sin utgångspunkt i olika politiska diskurser uppstår så är det upplagt för missförstånd och precis som det brukar vara i debatter som till stor del förs på sociala medier där vi är begränsat till 140 tecken så är det som upplagt för upprörda diskussioner där bägge sidor är mer intresserade av att ha rätt än att faktiskt förstå vad den andra parten menar.

Jag är precis som Kiros såväl vänsterpolitiskt som feministiskt och antirasistiskt engagerad. Men skillnaden är att jag tycker att Lindeborg har flera poänger i sin krönika avseende just identitetspolitik och liberalism. Kanske är det för att jag läser det på ett annat sätt. Jag kan nämligen inte se att Lindeborg helt och hållet tar avstånd ifrån identitetspolitik som koncept, att den alltid måste vara liberal, eller som vissa andra skribenter vill få det till: att transfrågan är något dåligt som måste bort.
För ett vanligt missförstånd är att identitetspolitik handlar om vissa specifika frågor som hbtq-frågor eller antirasism, när det i själva verket kan vara närvarande i alla frågor men samtidigt inte måste vara det. Det finns många bra saker med identitetspolitik, exempelvis har det gjort mycket för HBTQ-rörelsen avseende acceptans i samhället på bara ett par decennier. Pride är ett bra exempel som också är en identitetspolitisk rörelse med grund att känna stolthet för sin identitet. Där har också reprecentation i exempelvis filmer och serier skapat förståelse för att alla inte är heterosexuella.

Problemet jag som vänsterpolitisk ser med just identitetspolitik är när vi fastnar där och inte diskuterar annat. För nej, det finns ingen motsättning mellan vänsterpolitik och identitetspolitik, men det finns heller inget tydligt samband. Identitetspolitiken kan likväl komma från socialistiskt som marknadsliberalt håll eftersom den inte gör något anspråk på resursfördelning. Det gör det ofarligt för liberaler eftersom det kan vara en förlängning på den liberala idén att allt är frid och fröjd så länge alla grupper accepteras på samma villkor. Resursfördelning är ju inte bara viktigt avseende klassfrågan utan även en viktig fråga för feminister och antirasister när det kommer till snedfördelning av resurser mellan kvinnor och män eller mellan rasifierade och icke-rasifierade. Att bara fokusera på identitetspolitik i exempelvis feminismen och antirasismen blir därför lätt något liberalt i praktiken.

Vad jag ser som en fara är just det, att vi som vänsterpersoners vilja att feminismen och antirasismen ska slå igenom även hos liberaler, väljer att fokusera allt vårt krut på den från liberalt håll ofarliga identitetspolitiken medan frågan om resurser kommer i skymundan helt enkelt på grund av den liberala hegemonin. Min önskan i debatten är inte att helt avskaffa identitetspolitik utan att vi slutar diskuterar identitetspolitiken som antingen bra eller dåligt och istället pratar om hur vi som vänsterpersoner kan få in de för liberaler obekväma diskussionerna om vilka som sitter på resurser även när det kommer till feminism och antirasism. Att vi inte fastnar i att bara prata om kultur, normer och språk. Även om det senare också såklart många gånger är viktigt.

Annonser

2 thoughts on “Kiros, identitetspolitik och höger-vänster.

  1. Victor skriver:

    Tack för detta, enormt bra och jag blev väldigt glad över att hitta till din blogg. Texten påminner mig om denna intervju med J Sakai på samma tema, som jag tycker är väldigt inspirerande: http://unsettlingamerica.wordpress.com/2013/04/30/interview-with-j-sakai-author-of-settlers-mythology-of-the-white-proletariat/

  2. Reblogga detta på Socialism eller برابری och kommenterade:
    Ännu ett bra inlägg från Ett oskrivet blad: ”För nej, det finns ingen motsättning mellan vänsterpolitik och identitetspolitik, men det finns heller inget tydligt samband. Identitetspolitiken kan likväl komma från socialistiskt som marknadsliberalt håll eftersom den inte gör något anspråk på resursfördelning.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: