Vegan ur ett klassperspektiv

Det har varit en hel del snack runtomkring mig det senaste avseende veganism och huruvida ”alla kan vara veganer”. Kanske framförallt ur ett klassperspektiv (vilket jag tycker är väldigt kul såklart) men även utifrån att alla inte har den psykiska eller fysiska förmågan att äta veganskt på ett hälsosamt sätt.

Brasklapp: Jag stödjer veganism helt och fullt ut och tycker givetvis att det är skitbra att folk äter veganskt både ur ett djuretiskt och ett miljöperspektiv. Sen hur mycket det verkligen påverkar att bli vegan i det långa loppet är såklart upp till diskussion. Jag tror som tidigare nämnt inte på konsumentmakt som huvudsaklig metod när det handlar om politisk aktivism. Kanske att mathållning och veganism bör ses huvudsakligen som en personlig etisk markering avseende att leva som en lär snarare än som politisk aktivism i sig.

I vilket fall tänkte jag diskutera veganism utifrån ett klassperspektiv och ta upp olika aspekter av det. Det vanligaste att ta upp är såklart pris. Är det verkligen dyrare att äta veganskt? Kött är ju faktiskt ganska dyrt.

Svaret är såklart att det beror på. Det beror på vad du åt innan du blev vegan/vegeterian och vad du äter efter det samt hur mycket tid du har att lägga på att laga mat. Ja, kött är dyrt. Speciellt om du köper det färskt från kyldisken. Men vilket fattig person gör det särskilt ofta? Som fattig köttätare äter en antagligen mycket halvfabrikat och liknande. Bacon, fiskpinnar, frysta burgare etc. Som fattig vegan finns typ.. bönor, linser och kikärtor. Vilket såklart kan vara väldigt gott (jag menar det, jag älskar kikärtor!) men när du bara ätit böngrytor i tomatsås i en vecka så börjar en nog bli lite less, för att inte tala om att det inte är hälsosamt med en kost som inte är så varierad. För om vi tittar på allt annat som kan vara gott att äta som vegan (utan att själv behöva laga ALL mat från grunden) så finns det en tydlig trend åt att veganskt=dyrare. Jag för här en lite enkel och ovetenskaplig jämförelse mellan olika någorlunda likvärdiga alternativ som en fattig vegan/ickevegan med lite tid över till kulinariska experiment skulle kunna tänkas köpa.

Veganskt:

Silkestofu, coop:  107,45 kr/kg

Sojafärs coop: 108,33 kr/kg
Falafel, coop: 77,77 kr/kg

Sojabitar, veganlife: 130 kr/kg

Tofu naturell, veganlife: 100 kr/kg

 Ickeveganskt:

Fiskpinnar: 44,33 kr/kg

Korv, Lithells: 32,38 kr/kg

Blandfärs (färsk): 90 kr/kg

Frysta burgare Eldorado: 55,50 kr/kg

Bacon, scan : 83,21 kr/kg

Frysta köttbullar, Felix: 78,50 kr/kg

Veganskt:

Sojadryck: 16kr litern

Havregrädde 250 ml: 14 kr

Alpro soyghurt vanilj: 39,93 kr/l

Jeezly orginal (veganost): 174,75 kr/kg

Ickeveganskt:

Mjölk: 9,95 kr/l
(Mjölk, ekologisk: 11,95 kr/l)

Milda mat och visp 250 ml: 10,50 kr

Arla yoghurt vanilj: 21,95 kr/l

Åseda gräddost: 119,90 kr/kg

Som alla mattekunniga personer nog räknar ut blir det ganska mycket dyrare i längden att leva som vegan förutsatt att en inte lägger väldigt mycket tid på sin kosthållning.

Det GÅR såklart att göra god och billig vegansk mat utan en massa ersättningsprodukter om du har tiden och orken att sätta dig in i hur en gör för att få det både gott OCH billigt samt dessutom få i sig allt det som du behöver för att kroppen ska må bra. Problemet är väl för det första att alla inte har den tiden, orken eller kunskapen som behövs. Så jag kan bli LITE trött när vita, barnlösa medelklasshipsters runt 30år som bor i storstaden kommer med påståenden likt ”alla kan vara veganer, det finns inga ursäkter!”. Eller ”Det är billigare att vara vegan!”. Så kan vi inte sluta fokusera på att shama individer och istället fokusera på de stora sätten att påverka samhället? Som att göra vegetabiliska varor billigare och mer tillgängliga, öka andelen vegetabilisk kost i skolan, förkorta arbetstiden (så att människor faktiskt får TID att laga god, billig och nyttig mat och inte måste förlita sig så mycket på halvfabrikat och liknande) och så vidare.

Jag lämnade i det här inlägget ute diskussioner kring utbildning/kunskap, tillgänglighet etc och fokuserade främst på ekonomi. Men det finns såklart även andra aspekter av klass än det rent ekonomiska som kan vara viktiga i sammanhanget.

Annonser

One thought on “Vegan ur ett klassperspektiv

  1. Calle skriver:

    En får på något vis förutsätta att fölk gör så gott de kan och att en bara kan gå från där en står. Jag tror heller inte på konsumentmakt som ett politiskt vapen utan de personliga valen mer som ett statement, precis som du skriver. Jag är däremot fullkomligt övertygad om att de som gör val utifrån en stark personlig övertygelse sprider ringar på vattnet och sår frön som i förlängningen bidrar till en förändring. Tar en täten med huvudet högt och med resoluta steg så finns det alltid någon som följer efter.

    Att förkorta arbetstiden och förändra synen på (löne)arbete tänker jag är ett absolut måste för att vi ska kunna skapa ett samhälle som människor mår bra av. Nu lever vi i ett samhälle som inte är bra för någon och det behöver vi verkligen ändra på.

    Någon sa till mig en gång att ”ge liv är rätt och att ta liv är fel och däremellan får en dra sina egna gränser” och det ligger nog en hel del i det, inte bara om vad en stoppar i munnen utan hur en lever överhuvudtaget.
    Att klanka ner på de som inte orkar göra det som är ”rätt” hjälper i alla fall ingenting. Alla gör vi våra egna val utifrån våra egna förutsättningar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: