Arbetssamhället del 3. Kvinnor och jämställdhet.

Fortsättning på föregående inlägg
Arbetsamhället del 1
Arbetsamhället del 2

När det kommer till frågan om jämställdhet och kvinnor inom arbetsamhället så kan jag urskilja två vanliga synsätt att förhålla sig till arbetsamhället inom den feministiska diskursen. Det är ju trots allt så att kvinnor som grupp generellt ägnar sig åt lägre andel lönearbete än män vilket på ett sätt kan upplevas som att det finns olika sätt för kvinnor respektive män att förhålla sig till förväntningar avseende arbete.

Den första är kanske den absolut vanligaste uppfattningen inom dagens feminism och skulle kunna beskrivas som att kvinnor bör anpassa sig till den manliga normen för lönearbete eftersom att i vårt samhälle, där yrke och lön kan sägas definiera en människas status och maktposition, så kan kvinnors lägre arbetsinsats i det offentliga ses som en orsak till (eller ett resultat av) kvinnors generella underordning. Därför blir det enligt det här synsättet viktigt att uppmana kvinnor att inte stanna kvar i hemmen för länge, att till exempel kräva rätten till heltid samt uppmana kvinnor att inte välja det förtryckande hemmafrulivet. Utifrån dagens arbetsamhälle är det såklart en fullt rimlig analys att ett lägre deltagande på arbetsmarknaden skapar negativa konsekvenser för kvinnor som grupp. Men det är också att acceptera det nuvarande systemet samt synen på arbete som definitiv och omöjlig att förändra.

Det andra synsättet är lite ovanligare men dyker då och då upp i feministiska diskussioner och är ett något mer arbetskritiskt synsätt som ibland (men inte alltid) kombineras med en särartsfeministisk prägel. Det innebär ett ifrågasättande av varför kvinnor bör anpassa sig till den manliga normen kring lönearbete samt en vilja att upphöja statusen för det arbete som utförs i hemmet så som hushållsarbete men kanske framförallt det sociala och känslomässiga arbetet i relation till familjemedlemmar. ”Varför anses det bättre att arbeta mycket istället för att vårda relationen till sina barn? Varför ska kvinnor tvingas ut i ett stressigt arbetsliv?” kan det till exempel låta (och ofta brukar barnens behov av kortare dagar på förskolan tas upp för att styrka argumentet). Jag anser personligen att det visserligen finns vissa goda poänger i resonemanget, men när det kommer till att lösa frågan om likvärdig ekonomisk och politisk makt så finns där oftast ingen djupgående analys.

Jag skulle istället vilja föreslå en tredje väg mellan dessa två uppfattningar. En väg där vi gör en grundläggande förändring av samhällets syn på arbete och istället strävar efter kortare arbetstid för alla människor men med full lön. Att arbeta 40 timmar i veckan skulle kunna ses som övertid istället för standard. Det skulle lösa problemet med att kvinnor så ofta arbetar mindre för att ha tid med sin familj men förlorar ekonomiskt på det, det skulle minska tiden för barn på förskolan och ge även män möjlighet att tillbringa mer tid med familjen och att ta ansvar för hemmet. Det skulle även lyfta bort lite av den individualistiska och medelklass-normativa dubbelbestraffningen av kvinnor som antingen anses arbeta för mycket (”tänk på barnen!”) eller för lite (”och du ska kalla dig feminist!”).

Annonser

2 thoughts on “Arbetssamhället del 3. Kvinnor och jämställdhet.

  1. […] lönen inom kvinnodominerade yrken. Arbeta för jämnare könsfördelning inom viktiga områden. Sänkt arbetstid, fri barnomsorg, minska bostadsbristen (tänk våld i nära relationer) med […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: