Jag är mer priviligerad än många män.

Intersektionalitet är en intressant och viktig analysmetod för att förstå hur olika maktstrukturer samverkar. Men jag kan ibland känna irritation över hur den intersektionella analysen används. Inte som ett sätt att analysera hur en människa påverkas av olika maktstrukturer utan istället har det blivit ett verktyg för att påpeka vilka som är MEST förtryckta där kön inom den intersektionella feminismen verkar anses som det viktigaste och mest grundläggande maktordningen i samhället. Det kan se ut som så att feminister först fastslår att män är överordnade kvinnor och sen använder intersektionalitet för att fastslå att till exempel ickevita kvinnor är underordnade vita kvinnor. Detta är visserligen inte en felaktig slutsats men problemet är att det främst är vissa maktpositioner som får jämföras inom den feministiska diskursen för att bilden av könsmaktsordningen som den mest grundläggande maktordningen inte ska ifrågasättas.

Missförstå inte, jag ifrågasätter inte könsmaktsordningen i sig. Jämför vi en man och en kvinna med samma sociala, rasliga, ekonomiska och funktionella position så har mannen ofta ett övertag som kvinnan inte har. Mannen tas mer på allvar, blir lyssnad på i högre utsträckning, får oftast högre lön etc. Men jag har märkt att det finns en stark benägenhet att inom feminismen, även den del som kallar sig intersektionell, inte våga jämföra män och kvinnors maktposition där andra maktpositioner ger kvinnan ett övertag mot mannen. Jag är ju själv feminist och ser personligen inga problem att kombinera mitt varande av feminist med att även erkänna att jag som kvinna inte är underordnad alla män. Jag har många privilegier, jag är vit och från en medelklassbakgrund, har läst på universitetet, har inga synliga funktionshinder och jag har människor som backar upp mig socialt eller ekonomiskt om det behövs. Jag kan se att det finns många män som har det betydligt värre än jag, personer som blir sämre behandlade på grund av sin etnicitet, klasstillhörighet eller funktionshinder än vad jag blir på grund av mitt kön.

Könsorättvisor finns, och de drabbar fortfarande kvinnor hårdast, men de är inte de enda orättvisan i det här samhället, eller ens den värsta. Att födas som kvinna inom överklassen kommer ge dig betydligt mer fördelar än en man uppvuxen under fattiga förhållanden och som är rullstolsburen med Cerebral Pares. Att vara man ger dig inte immunitet mot orättvisor och förtryck, inte ens att vara ”vit cisman”. Därför kan jag känna en viss irritation mot när vita kvinnor från medelklassen ska provocera med hur de ”hatar män” och sen ursäktar det med att ”män förtrycker mig”. Inte på det sättet att jag tycker synd om män som får utstå hat, jag menar, de kan ju helt enkelt låta bli att umgås med sk ”manshatare” om de tycker det känns jobbigt att höra. Och jag har helt klart förståelse för folk som uttrycker hat mot en överordnad grupp i ren frustration. Men när frustrationen övergår till att bli ett slagord, en provokation, mer än bara ren frustration över privilegierade typer som inte förstår att de är privilegierade eller som använder sina privilegier för att bete sig som as. Ja då känns det ofta bara jävligt omedvetet och hycklande.

Ett tydligt exempel på detta är den nu nedlagda sidan ”Vita kränkta män” som började som en sida med syfte att skratta åt vita män som blev upprörda över att feministiska och antirasistiska frågor fick utrymme och/eller var uppenbart sexistiska och rasistiska. Men som slutade i att stora grupper satt och skrattade åt ”outbildade män från landet som inte kunde stava ordentligt”. En sida som var tänkt att skratta åt överpriviligerade gruppers missnöje blev istället en sida som använde sig av såväl klassförakt som abelism för att så att säga ”sparka uppåt”. Där högskoleutbildade stadsmänniskor kunde känna sig lite bättre med sig själva för att de inte var sådana där outbildade tölpar och dessutom hålla kvar vid en självbild där de stod på ”den svages sida”.

Det känns nästan löjligt att behöva påpeka, och får mig nästan att känna mig som en uppretad ”jämställdist”. Men män kan också vara underpriviligerade även i jämförelse med många kvinnor, inte så ofta i egenskap av män kanske, men i egenskap av att tillhöra andra underprivilegierade grupper.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: